confessionsofalunatic

...får jag nog ändå vara stolt över vad jag åstadkommit idag. Pluggat mer än jag brukar när jag är sjuk och tillochmed diskat efter maten! Tummen upp för mig!

E har vart här i nästan en vecka nu. Kändes bättre än väntat. Nog 17 visste jag att det skulle gå bra, men alla dagar kan inte vara på topp och bor man då tre personer och en hund på 44 kvadrat kan stämningen bli lite laddad om man har otur. Men det gick super! Fällde som vanligt en tår när hon åkte, men snart är det jul!

Något som slog mig när E var här är hur envist jag håller fast vid mina  hushållsregler. Saker SKA göras på mitt sätt och det är det enda rätta. Om någon gör på något annat sätt i mitt hem blir jag rent ut lite obekväm. Besticken ska torka på rätt håll i diskstället tex. Om de inte gör det går jag gärna i smyg och ändrar lite, om jag klarar att hålla tyst och inte högljutt påpekar att saker inte är som jag vill ha dem.
Detta har F fått erfara mer än jag anar misstänker jag nu, för det är nog mer diktator över mig än jag vill gå med på.
Vill gärna intala mig att detta inte enbart är dåligt men får ju vackert erkänna att jag är en jobbig människa.
Bara för att mitt sätt är bra betyder det ju faktiskt inte att alla andra är dåliga.
Man lär så länge man lever.


Nu har jag snart vänt ut och in på mig själv i grubblande. Ena stunden ja, andra stunden nej. Det är ett jäkla ansvar och pusslande och jag kommer behöva så mycket hjälp på vägen - på många sätt.
Folk är alldeles för snälla och försöker hjälpa mig så att allt ska fixa sig så nu kan jag nog inte motstå längre. Men jag har inte bestämt mig helt... Än... Det vill jag bara klargöra!